Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beroende af sinnena måste denna kunskap äfven
innehålla något annat, än jaget sjelft; i följd
hvaraf således idéen om person och
sjelfmedvetande här ej kunde få någon realitet. Jaget
kunde nämligen ej fattas annorlunda, än såsom
en blott form, utan substantialitet. Skulle
derföre personlighetsidéen ej kastas öfver bord
tillika med möjligheten af kunskapens förklaring,
måste jaget fattas såsom ej blott formel, utan
äfven materiel grund till sina förnimmelser. Och
så skedde genom Fichte d. ä. Men då jaget af
honom fattades abstract, blef det oförklarligt,
huru ett innehåll för det kunde uppkomma; ty
genom hans antagande af en "anstoss" på jaget,
hvarigenom det reflekterades på sig sjelft och
blef medvetet, vanns naturligtvis ingen förklaring,
då denna "anstoss" sjelf behöfde förklaring.
Vi stadna här med framställningen af
personlighetsbegreppets historik, då genom
Schelling och Hegel någon vidare utveckling dock ej
skedde, utan personligheten fastmera, såsom hos
dem något secundärt och betingadt, ej kunde
bibehålla sin rena uppfattning, utan
uppblandades med opersonliga elementer och
föreställningar. Sammanfattas nu resultaterna af det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
