Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kunskapsegande subjektet. Kunskapens
objektivitet eller sanning beror ej derpå, att han är
hemtad ur det yttre, hvilket är orimligt; ty det
yttre är ett yttre och kan ej någonsin såsom
yttre vara ett inre eller begrepp, utan sanningen
beror derpå, att jag under analys af mina
sensationers, åskådningars och föreställningars
innehåll nödgas till antagandet af vissa
förutsättningar, hvarförutan enheten och sammanhanget
uti dessas innehållsmomenter ej kunna inses.
Genom dessa förutsättningar deremot inses
sammanhanget i mångfalden och en
tankenödvändighet uppkommer vid dess percipierande, d. v. s.
mitt jag eller mitt förnimmande väsen finner sig
i förhållande till en gifven mångfald på ett visst
vis bestämdt eller nödgadt till ett visst slags
sammanfattning eller ett visst begripande. Och
härpå beror kunskapens sanning eller
objektivitet. Dess criterium är nödvändigheten i
tänkandet. Kunskapens uppkomst beror derföre
också på en fri och sjelfständig act af jaget.
Alla kunskaper hafva sålunda vunnits.
Betraktom t. ex. de mathematiska. För åskådningen
låg endast det oändliga, måttlösa rummet jemte
en mångfald kroppsliga föremål. Uti tänkandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
