Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos någon uppstod då begreppet om en
triangel. Detta begrepp fanns ej i det yttre, då i
åskådningens former den nödvändighet ej stod
att finna, som gäller för begreppet och dess
momenter. Genom begreppet triangel blefvo nu
enhet och bestämdhet införda i uppfattningen af
rummet samt kunskap således med afseende
derpå vunnen. Kunskapens uppkomst kan
således ej tänkas annorlunda, än såsom en
sjelfständig act af mitt tänkande jag, en snillets
uppenbarelse af det egna jagets innehåll inför detta
sjelft, hvarigenom det först får magt öfver det
yttre samt förmåga att fatta det på ett
begripligt och nödvändigt vis. På sådant sätt måste
alla upptäckter inom vetenskaperna hafva skett,
ej genom någon abstraction från det yttre, utan
genom ett andens uppvaknande för sig sjelf.
Jaget måste tänkas såsom den enda källan, hvarur
kunskapen kan hemtas, men vår inskränkta blick
når ej långt i dess djup.
Är nu detta visst, så måste den åsigt såsom
falsk förkastas, hvilken vill finna denna källa i
erfarenheten, d. v. s. uti vår sinnliga uppfattning
af tingen och företeelserna. Då man antager
erfarenheten såsom kunskapens princip, förvexlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
