- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
110

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 9. I tarantass dag och natt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stepperna sett termometern sjunka mer än fyrtio grader
under nollpunkten. Jag har, trots min renhudsdrägt[1], känt
mitt hjerta isas, mina lemmar hopkrympa, mina fötter
stelna, ehuru jag dessutom haft tredubbla yllestrumpor!
Jag har sett hästarna framför min släde öfverdragas med
en isskorpa, deras andedrägt frysa i näsborrarna. Jag
har sett bränvinet i min lägel förvandlas till is så hård,
att knifven ej kunde bräcka den! Men min släde yrde
i väg som en orkan! Intet hinder längre på den, så
långt ögat kunde nå, jemna och hvita slätten. Inga
vattendrag, hvaröfver man är tvungen att uppsöka
vadställen! Inga sjöar, som man måste färdas öfver i båt!
Öfverallt den hårda isen, öppna och säkra vägen. Men
hvilka vedermödor kostar det inte, Nadia! Endast de,
som aldrig återkommit och hvilkas lik snötäcket snart
gömt, skulle kunna berätta det!

— Du har dock återkommit, broder —, sade Nadia.

— Ja, men jag är sibirier, och redan såsom barn
vande jag mig, då jag följde med min far på hans jagter,
vid dessa hårda prof. Men dig, Nadia, som sagt mig,
att vintern ej skulle ha hejdat dig, att du skulle begifvit
dig af ensam, färdig att kämpa mot det sibiriska
luftstreckets omildhet, dig har jag tyckt mig se vilsekommen
i snön och sjunka till marken för att aldrig mer resa dig!

— Hur många gånger har du färdats öfver steppen
om vintern? — frågade den unga liffländskan.

— Tre gånger, Nadia, då jag rest till Tomsk.

— Hvad hade du att göra i Tomsk?

— Helsa på min mor, som väntade mig!

— Och jag ämnar mig till Irkutsk, der min far
längtar efter mig! Jag skall till honom framföra min
mors sista ord! Häraf kan du förstå, broder, att
ingenting skulle kunna afhålla mig från att resa!


[1] Denna drägt kallas dakha; den är mycket lätt, men dock
fullkomligt ogenomtränglig för kölden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free