- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
124

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 10. Ett oväder i Uralbergen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

som skälfde vid dessa ursinniga knallar, tycktes darra,
liksom om Ural-bergen bäfvat i sina grundvalar.

Till all lycka hade tarantassen kunnat sättas i skygd
i en djup urhålkning i klippväggen, dit orkanen icke kunde
intränga annat än från sidan. Men den var dock ej så
väl skyddad, att icke några sneda vindstötar, ledda
ur sin kosa genom utsprången från sluttningen, ibland
träffade och skakade densamma våldsamt. Åkdonet
stöttes då mot klippväggen med sådan fart, att man kunde
befara, att det skulle slås i tusen spillror.

Nadia måste lemna sin plats i tarantassen. Sedan
Mikael Strogoff vid skenet från den ena af lanternorna
sökt efter en tillflyktsort, upptäckte han slutligen en
fördjupning, åstadkommen af någon grufarbetares hacka, och
den unga flickan hukade sig ned der, i afvaktan på att
resan kunde fortsättas.

I detta ögonblick — klockan var 1 på morgonen —
började regnet falla, och snart nådde de regnblandade
stormbyarna en ytterlig våldsamhet, men de kunde dock
icke släcka himlens eld. Dessa sammanstötande
omständigheter gjorde det för närvarande omöjligt att fortsätta
färden.

Huru stor Mikael Strogoffs otålighet var — och man
må icke undra deröfver — måste han låta det värsta
ovädret gå öfver. Sedan han väl kommit till det pass,
som korsade vägen från Perm till Jekaterinenburg, hade
han blott att färdas utför östra sluttningen af
Ural-bergen, och att under dessa förhållanden begifva sig ned på
en af tusen bergbäckar genomskuren mark, i storm och
hällregn, det var ovilkorligen att blottställa sitt lif, att
kasta sig i afgrunden.

— Att vänta är en betänklig sak, — sade Mikael
Strogoff, — men derigenom undviker jag åtminstone ännu
längre uppehåll. Orkanens våldsamhet låter mig hoppas,
att den icke skall blifva långvarig, och nedfärden, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0124.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free