- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
180

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 14. Moder och son

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


— Ni bedrar er! — svarade Mikael Strogoff kallt.
— En likhet missleder er...

Den gamla Marfa gick rakt fram mot Mikael
Strogoff och sade, fixerande honom:

— Är du inte Peter och Marfa Strogoffs son?

Den unga mannen skulle hafva gifvit sitt lif för att
fritt få sluta sin moder i sina armar... men om han
gaf efter, var det ute med honom, med henne, med hans
mission, med hans ed! Derför, kufvande sina känslor,
tillslöt han ögonen, så att han slapp se den outsägliga
smärta, som förvred hans moders vördade ansigte, drog
tillbaka sina händer, för att icke sluta i dem de händer,
som darrande räcktes honom.

— Jag är verkligen inte den ni säger, min goda
qvinna, — svarade han, vikande några steg tillbaka.

— Mikael! — ropade ännu en gång den gamla
modern.

— Jag heter inte Mikael! Jag har aldrig varit
er son! Jag är Nikolas Korpanoff, köpman från Irkutsk!

Derpå lemnade han tvärt den gemensamma salen,
och en sista gång ljödo bakom honom dessa ord:

— Min son, min son!

Befriad från denna smärtsamma förställning,
skyndade Mikael Strogoff ut. Han såg icke sin gamla
moder, hvilken nästan liflös nedsjunkit på en bänk. Men
i samma ögonblick som postmästaren skyndade fram för
att hjelpa den gamla qvinnan, reste hon sig upp. En
tanke genomfor plötsligt hennes själ. Hon förnekad af
sin son — det var icke möjligt! Men att hon bedragit
sig och tagit en annan för honom, det var lika omöjligt.
Det var otvifvelaktigt hennes son hon nyss sett, och om
han icke känt igen henne, var det, emedan han icke ville
det, emedan han icke fick känna igen henne, emedan han
hade förfärliga skäl att handla så! Och derpå begrafvande
sina moderskänslor i djupet af sitt hjerta, hade hon blott
en tanke: Skall jag ha förlorat honom utan att vilja det?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0180.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free