Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 17. Bibelverser och visor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Han vände sig till telegrafisten, hvilken, fortfarande
okänslig, helt enkelt svarade:
— Det är hans rättighet, min herre, det är hans
rättighet — tio kopek ordet.
Och han telegraferade följande nyhet, som Harry
Blount räckte honom:
"Flyende ryssar rädda sig ur staden. Och Gud sade:
Varde ljus, och det vardt ljus!..."
Alcide Jolivet bokstafligen rasade.
Harry Blount hade emellertid återvändt till fönstret,
men utan tvifvel denna gång fängslad af det skådespel
han hade för ögonen, dröjde han en smula för länge. Då
telegrafisten slutat telegrafera den tredje bibelversen, tog
Alcide Jolivet utan att göra något buller plats vid luckan,
och såsom hans kollega gjort, öfverlemnade han, efter
att hafva helt sakta lagt en ansenlig hög rubler på
hyllan, sin depesch, hvilken telegrafisten uppläste med
hög röst:
"Madeleine Jolivet.
10, Faubourg Montmartre (Paris).
Kolyvan, guvernementet Omsk, Sibirien, den 6 Aug.
Flyktingarna skynda ut ur staden. Ryssarna slagna.
Förbittradt förföljande af det tartariska kavalleriet..."
Och då Harry Blount återkom, hörde han Alcide
Jolivet komplettera sitt telegram, sjungande med
gäckande röst:
Il est un petit homme,
Tout habillé de gris,
Dans Paris...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
