Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 19. Alcide Jolivet på sin kant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på några timmar skall ha passerat tartarernas mot öster
längst framskjutna poster. Tålamod ännu i tre dagar,
och må Gud komma mig till hjelp!
Det var verkligen en resa på tre dagar, som
fångarne under bevakning af en talrik afdelning tartarer
måste göra öfver steppen. Femhundrafemtio verst skilde
lägret från Tomsk. En lätt färd för emirens soldater,
hvilka icke ledo brist på något, men högst ansträngande
för de olyckliga, af försakelser medtagna fångarne. Mer
än ett lik komme att beteckna den väg, der man
dragit fram.
Kl. 2 på eftermiddagen den 12 Augusti gaf
toptschi-baschin vid mycket hög temperatur och molnfri himmel
uppbrottsorder.
Alcide Jolivet och Harry Blount, hvilka köpt sig
hästar, befunno sig redan på väg till Tomsk, der
händelsernas logik skulle samla de förnämsta personerna i denna
berättelse.
Bland de af Ivan Ogareff till det tartariska lägret
förda fångarne var en gammal qvinna, hvars tystlåtenhet
tycktes ställa henne ensam midt ibland alla dem, som
delade hennes öde. Ej ett ord af klagan kom öfver
hennes läppar. Denna nästan alltid orörliga, mera än
någon annan strängt bevakade qvinna observerades, utan
att hon tycktes ana eller bekymra sig derom, af
sigenerskan Sangarr. Trots sin ålder hade den olyckliga måst
till fots följa fångtransporten, utan att någon lindring
förunnades henne.
Försynen hade dock stält vid hennes sida en modig
och öm varelse, skapad för att förstå och hjelpa henne.
Bland hennes olyckskamrater syntes en ung flicka,
märklig för sin skönhet och en okänslighet, som på intet sätt
stod efter för sibiriskans, hafva tagit till sin uppgift att
vaka öfver henne. Ej ett enda ord hade blifvit vexladt
mellan de två fångarna, men den unga flickan stod
alltid vid den gamla qvinnans sida, då denna kunde behöfva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
