- Project Runeberg -  Tsarens kurir : från Moskva till Irkutsk /
347

(1893) [MARC] Author: Jules Verne With: Gustaf Erik Adolf Nordenskiöld - Tema: Russia
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. På steppen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

oss och emirens förtrupper. Men du kan ej ens släpa
dig fram längre, min stackars Nadia!

— Kom, Mikael, — svarade den unga flickan, i
det hon fattade sin följeslagares hand och drog honom
med sig.

Det var på två eller tre versts afstånd från detta
ställe, som Dinka skar Irkutsk-vägen. Den unga flickan
ville försöka uthärda denna sista ansträngning, hvarom
Mikael Strogoff bad henne.

De vandrade alltså vidare vid skenet af blixtarna.
De gingo nu genom en ändlös öken, i hvars midt den
lilla floden förlorade sig. Intet träd, ingen kulle stack
upp öfver denna ofantliga slätt, hvarmed den sibiriska
steppen å nyo började. Ej en vindfläkt märktes i
atmosferen, hvars lugn skulle gjort det möjligt för minsta
ljud att fortplanta sig i oändlighet.

Plötsligt stannade Mikael Strogoff och Nadia liksom
om deras fötter fastnaglats vid marken. En hund skälde
på steppen!

— Hör du? — sade Nadia.

Derefter följde ett klagorop, ett förtviflans skri,
liknande den sista kallelsen från en döende menniska.

— Nikolas! Nikolas! — utbrast den unga flickan,
gripen af en hemsk aning.

Mikael Strogoff, hvilken lyssnade, skakade på
hufvudet.

— Kom, Mikael, kom! — sade Nadia.

Och den unga flickan, hvilken ögonblicket förut
knappt släpat sig fram, återfick plötsligt sina krafter
under inflytandet af en häftig öfverretning.

— Vi ha vikit af från vägen? — sade Mikael,
kännande att han icke längre trampade den dammiga
marken utan en jemn gräsmatta.

— Ja ... vi måste det! — svarade Nadia. — Det
var derifrån, från höger sida, som skriket kom!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:42:46 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kurir/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free