Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 26. På steppen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några minuter senare hade de icke mer än en half
verst till Dinkas strand.
Än en gång skälde hunden, men ehuru det denna
gång ljöd svagare, var det dock närmare.
Nadia stannade.
— Ja! — sade Mikael Strogoff. — Det är Serko
som skäller! Han har följt sin husbonde!
— Nikolas ropade den unga flickan.
Hennes kallelse förblef obesvarad.
Endast några roffoglar flögo upp och försvunno i
rymden.
Mikael Strogoff lyssnade.
Nadia blickade omkring sig öfver slätten, men hon
såg ingenting.
Och dock höjdes åter en röst, hvilken denna gång
klagande hviskade:
— Mikael!
Derefter framrusade till Nadia en blödande hund.
Det var Serko.
Nikolas Pigassoff kunde icke vara långt borta.
Endast han hade kunnat framhviska namnet Mikael!
Hvar var han?
Nadia hade icke längre styrka att ropa på honom.
Krypande på marken kände Mikael Strogoff sig för
med handen.
Plötsligt skälde Serko åter till och störtade sig
öfver en jettelik fogel, hvilken strök utefter marken.
Det var en gam.
Nu rusade Serko mot fogeln, hvilken åter höjde sig,
men återvändande för att förnya anfallet, sårade han
hunden. Denne gjorde ännu ett språng mot gamen,
hvilken gaf honom ett förfärligt hugg i hufvudet, och denna
gång föll Serko liflös till marken.
I det samma uppgaf Nadia ett fasans skri.
— Der... der! — sade hon.
Ett hufvud stack upp ur mullen. Hon skulle ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
