Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 32. Slutet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fattadt. Han ville vedervåga till och med sitt lif för
att hålla alla i den tron, att han var blind, och man
vet att han vedervågade det.
Blott hans moder kände sanningen, ty han hade
hviskat den i hennes öra, då han på terassen i Tomsk,
lutad öfver henne i mörkret, betäckte henne med sina
kyssar.
Mikael Strogoff hade alltså, då Ivan Ogareff med
grym ironi höll det kejserliga brefvet för den olyckliges
såsom han trodde slocknade ögon, kunnat läsa detta bref,
som nu för honom afslöjade förrädarens förhatliga planer.
Häraf den energi han utvecklade under senare delen af
sin färd. Häraf denna orubbliga vilja att uppnå Irkutsk,
att hinna dit för att muntligen frambära sitt ärende.
Han visste, att staden skulle uppgifvas åt fienden! Han
visste, att storfurstens lif var hotadt! Ännu hade han
i sina händer möjligheten att rädda tsarens broder och
Sibirien.
I få ord berättade Mikael Strogoff för storfursten,
hvilka pröfningar han genomgått och omtalade äfven
under liflig rörelse, hvilken del Nadia hade i dessa
tilldragelser.
— Hvem är denna unga flicka? — frågade
storfursten.
— Den landsförviste Vassili Fedors dotter, —
svarade Mikael Strogoff.
— Kapten Fedors dotter, — sade storfursten, —
har upphört att vara dotter till en landsförvist. Det
fins ej längre några landförvista i Irkutsk!
Mindre stark i glädjen än hon varit det i smärtan,
sjönk Nadia till storfurstens fötter, hvilken upplyfte
henne med ena handen, under det han räckte den andra
åt Mikael Strogoff.
En timme senare hvilade Nadia i sin faders armar.
Mikael Strogoff, Nadia och Vassili Fedor voro nu
förenade, och lyckan göt sin strålglans öfver deras ansigten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
