- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
7

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 1. A-strängen springer — ett dåligt förebud

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

instrument runtomkring sig. Men åren smögo bort, och
violoncellen krävde mycket mera krafter av den unge
mannen, än hans vilja kunde stå till tjänst med. Bengt
Erlandsson blev icke mera än en medelmåttig
amatörmusiker.

En dag, när ynglingen i faderstjället skulle skriva
ett brev, satt han och kladdade helt förstrött utan att
det blev någon reda med skrivningen; i stället för långa
rader blev det korta, och dessa rader smyckades liksom
av sig självt med rimprydnader. Häpen och lycklig
satte sig Bengt upp på vinghästens rygg och kände
luften under flygfärden klar, frisk och lätt att andas;
han förstod nu, att musiken icke var hans rätta kallelse,
utan i dess ställe lyriken. Bengt ämnade bli skald, en
föresats, som han likväl noggrant dolde för fadern.
Tre resor försökte ynglingen, som då gick i gymnasiet,
att i en av hemstadens små tidningar få intagen någon
av sina dikter, men hur ivrigt han än med darrande
händer och bröstet i böljegång forskade i bladet,
återfann han dem aldrig där, fastän all poesien mycket
ordentligt blivit instoppad i en brevlåda på
redaktionen, och fastän författaren i de anonyma brev, som
han lät åtfölja dikterna, tydligt sagt ifrån, att han icke
skrev för guldet, utan för skaparglädjens egen skull.
Slutligen bävade han av fröjd vid påskatid ett år, då
han i den lilla tidningen äntligen fann, att det sista
försöket krönts med framgång; där hittade han
nämligen sin dikt, Längtan till våren, särdeles prydligt
uppsatt över två spalters bredd. Bengt var lycklig, och
han förstod den tydliga pekningen från Apollos finger.
Han lät nu violoncellen vara och fröjdade sig
bredvid skolstudierna i all hemlighet med sina vers.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free