Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första delen
- 6. Nordqvists sorgmarsch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SJÄTTE KAPITLET.
Nordqvists sorgmarsch.
— Nå, men du själv då, frågade kvinnotjusaren och
blickade stolt på sin vän. Har du varit riktigt kär, som
du säger?
— Jag har varit kär flera gånger, blev Cellos korta
svar.
— Vad som tillhör ens allra privataste, talar man
naturligtvis inte gärna om, yttrade Första fiolen med
en snobbig höviskhet.
— För all del, svarade Cello med en viss
likgiltighet i rösten. Åtminstone den första kärlekshistorian
är inte allvarligare än man gott kan tala om den. Det
var så längesedan — — —
Därefter tycktes han elda upp sig och utbrast:
— Jag var så kär vid tjugu år, att hus och
människor och poliser på gatan och folk, som hälsade, bara
voro luft. Jag gick på luft, och jag var en låga. Å,
konfektpåsen och den höga hatten! Å, den höga hatten!
Ja, du milde förbarmare!
Han stönade på en gång hest och högljutt, plågad av
löjliga minnen, och satte sig gungande på ottomanen,
varefter han fortsatte:
— Den flickan var bara arton år, med en hy som
en alabastervas; och om hon drog ut för många nålar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0058.html
