- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
59

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 6. Nordqvists sorgmarsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på en gång ur håret, störtade det ner alltsammans som
ett riktigt Niagara — jag såg det på en kostymbal, och
det räckte ända ned till anklarna. Hon hade kunnat
svepa sig i det och gå ut på gatan som hon var utan
att väcka anstöt. Jag hade träffat henne, då jag var
yngre, men den gången kvittade hon mig, men så kom
jag som tjuguåring till hemstaden, där hon bodde. Jag
hade blivit yngste medarbetare på en tidning då, och
kände mig rik. När jag fick syn på henne, förstod jag
genast, att det var hon, som det heter, och gick därför
omedelbart och köpte en konfektpåse och en
blombukett.

— Utan vidare, frågade Första fiolen, förvånad över
den energiska takten vid Cellos första kärleksaktion.

— Utan vidare, svarade denne kort och ivrigt. Jag
kände ju henne litet förut, och hade till och med varit
i hennes hem. Alltså! Jag tog konfektpåsen i ena
handen och blombuketten i den andra, och så marscherade
jag upp till den lilla lägenheten. Gubben var hemma,
en gammal pensionerad tjänsteman, som snusade
mycket, och som ägde ett helvetiskt sinne för rytm. Han
hade nämligen förr i världen spelat med i en
amatörmusikkår, som brukade hjälpa till vid finare
begravningar och annat.

”Stina är inte hemma”, mullrade gubben i basen,
”men hon kommer nog snart.”

Sedan pratade han med mig om kommunalskatter
och om inkokt braxen, varefter han plötsligt sade:

”Vad har du i paketen? Jaså... Men hur var det,
du spelade visst piano förr! Jag kommer ihåg, att du
drog Nordqvists sorgmarsch en gång häruppe. Spela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 11 10:12:09 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kvartspr/0059.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free