- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
60

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 6. Nordqvists sorgmarsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

om den, får jag höra, om du har repat dej i det
rytmiska!”

Nåväl! Jag lade ifrån mig buketten och konfektpåsen
i tamburen, och gubben gick ståtlig fram och åter i det
hemtrevliga rummet, medan han tumlade
silversnusdosan i händerna på ryggen. Jag satte mig till pianot
och spelade; det var en ostämd gammal taffel med
levergult trä och en vit platta ovanför tangenterna, på
vilken det stod att läsa Gebrüder Max, Dresden. Pianot
hade ett g i basen, som egentligen var ett f, och ett e
i diskanten, som lät som när man slår omkull ett
supglas.

”Marsch, marsch, ett, två”, mumlade gubben, och
ville försöka koncentrera mig på takten, där han
vandrade på den randiga gångmattan, från
fönsterbordet och till den lilla spegeln, från spegeln och
tillbaka igen.

Jag ansträngde mig till det yttersta för att imponera
på den gamle, ty jag tänkte, att jag i detta ögonblick
kanske spelade för att vinna min älskades hand.
Liksom de gamla stredo i rustning och tornerade om sina
damer, kämpade nu jag med en verklig demon, det
gamla taffelpianot, vilket liksom gjorde allt för att
hindra mig med sina skallrande ljud och sina alltför
lätt nedtryckta tangenter. Att det just skulle bli
Nordqvists sorgmarsch, berodde på, att jag hört den mycket
som yngling och att jag råkat treva på den ett par
gånger, när jag förr varit uppe i flickans hem. Det
var just en specialitet för den gamle, det där med
sorgmarschen.

Jag lyckades komma över första reprisen, men när
jag skulle börja på den andra, blev det visst för mycket

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0060.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free