- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
63

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 6. Nordqvists sorgmarsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Jag lät hennes kloka invändning vara som om den
aldrig blivit gjord, ty jag inbillade mig, att jag tog mig
väl ut i hög hatt, och därför var den också inköpt. Ute
var det ungefär tjugufem grader under almarna i
parkens skugga. Med lätta steg gick jag, iförd blå kavaj
och sommarrosett, hög hatt och ett blekt
ynglingaansikte därunder, till mötet, som vi avtalat, på andra
sidan bron. Där stodo gröna bänkar under träden, och
jag erinrar mig ännu i dag alla de grovheter, som
de ritat dit. Jag satte mig höviskt på den värsta av dem,
och grep hennes runda och vita hand, full av
segervisshet.

Vattnet ringlade så grant framför oss, och en pråm
gled sakta ett tjugutal meter från stranden, och en
karl satt på en tross och rökte, och en annan spelade
på ett dragspel:

Deria, hompa, deria, deria ...


Det var så behagligt och så mycket sommarfrid i
det hela; jag tyckte dessutom, att allt var klart oss
emellan, och kände en stor trygghet bredvid henne. Så
ser jag på henne, och minsann rullade det inte ner
en tår, stor som en ärta, på hennes ena kind. Då var
det som om någon hade grävt ut hjärtat på mig med
en trädgårdsspade. Häftigt vände jag mig mot henne,
kysste hennes hand och utbrast:

”Jag har redan sagt det, Stina, att jag älskar dig
så högt. Jag säger det en gång till. Lova att bli min,
låt oss skiljas, tills mina ekonomiska förhållanden bli
klarare så att vi kan gifta oss.

Då tog hon mig hastigt om halsen och kysste mig
mycket lugnt och varsamt.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 11 10:12:09 2018 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kvartspr/0063.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free