Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 10. Första fiolen skänker Electrical girl ett kärleksbläckhorn med tuppfjäder och står slutligen som segrare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
bröst, så drevos de fram, icke längre av kall
beräkning, utan av den heta blåsten från ett sinnesrus. Vad
som var lögn eller sanning visste längre ingen, då
allting brann.
Huld stod naturen omkring de båda unga
människorna. Alla dess dunkla föremål tedde sig som
medhjälpare i en sammansvärjning mot det bakom
liggande samhället med sitt varnande pekfinger, sina
lagar och ris för oförståndiga eller syndiga barn.
Skogen höll i handen spridda snår, som skyddade, snåren
länkade omärkligt sin kedja till en knippa unga
björkträd, bakom vilkas stammar klöverfältet utbredde sig,
en bild av hycklande fromhet och oskuldsfullhet, som
om det sökt avvända misstänksamma ögon från vad
som förehades i dunklet därbakom. Så omslutna av
trogna bundsförvanter, vilkas hemlighetsfulla
viskningar knappast märktes, läto sig de älskande bäras
bort på böljor av eld, själva snart två sammanflytande
lågor, som tycktes stiga högt över jorden och slicka
himlens trösklar.
En stjärna föll.
Den bildade ett långt silverstreck på den mörkblå
tavlan. Bågen räckte ända ner till jordens yta.
En het liten stjärna har lättare att falla en sådan
afton som denna, då jorden är en så stark frestare,
att en himlens ängel skulle kunna dragas ned från
sin blåa och svala boning till dess giriga armar och
vällustiga bröst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
