- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
153

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 14. Pensionatskurken

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

153

— Sov gott, lilla idealist!

Efter en del fnissanden och ordutbyten, prasslanden
och knak i dörrar, blev det tyst. Pensionatskurken
yttrade lågmält och med en djupsinnig min:

— Ni är i dag här den första dagen. Jag slår vad,
att inom tre dagar följer ni henne i sjömansblusen och
den andra i den gröna sillcesluvan till badet.

— Till badet, frågade Cello. Är det så säkert?

— Ja, fortsatte Pensionatskurken. Ni följer dem till
badet. Det går till sålunda, att de bedja er ledsaga
dem genom skogen, där en myckenhet utav ormar är
till finnandes. Det finnes emellertid ingalunda några
ormar i denna skog, jag vet det förvisso, men dessa
nymfer påstå detta och lyfta på mantlarna när de
hoppa och dansa framför er. När de anlända till
stranden, blicka de med huld trygghet på eder och tala
sålunda: ”Förlåt, kan vi lita på er?” Ni tager av eder
hatten och avgiver en artig försäkran. ”Ja, ni får inte
titta, ni får inte titta”, utropa de härvid, ”utan ni skall
ligga snällt bakom denna buske och förvara våra ringar
och kedjor.” Ni ämnar just artigt avlägsna er, då de
gripa tag om edra armar: ”stopp, vår rare beskyddare!
Här äro ringarna!” Och ni får en hel hand full med
ringar, halskedjor, broscher och dylika smycken, för
kvinnor att tjusa och locka oss med. Då går ni och
lägger eder bakom busken, och bakom denna buske
ha i tur och ordning under sommaren vilat en
nervsvag försäkringsinspektör, en ung extralärare, med
”Människans lägre jag” i bakfickan, samt en förste
bokhållare i en stor kaffeaffär.

— Har inte stationsinspektoren vilat där? inföll
Cello med ett sarkastiskt löje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0153.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free