Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Första delen
- 15. Fiskafänget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
molnänglar i taket och ett stort Gudsöga, som strålade
och värmde.
*
Men åter blev det vardag, och dagarna runnö hastigt
undan på pensionatet Koludden.
Allt upprullades i enlighet med vad den demoniske
Pensionatskurken förutspått; Cello fick promenera med
damerna och skydda dem mot obefintliga ormar, han
fick följa dem till badet, taga emot nipperna, bevittna
tittningarna och gå till vila bakom busken. En dag
mötte herr Erlandsson, som kände sig något modstulen,
den vise Pensionatskurken i närheten av ett grått
båthus vid stranden. Denne bar ett väldigt abborrknippe
i handen på en klyka och såg med en
vetenskapsmans forskande blick på journalisten, sägande:
— Du lider, o broder! Men snart bliver du ledig. Ty
i dag har en ny manlig gäst jämte några äldre damer
anlänt till Koludden. Den manlige gästen måste
övertaga din roll. Vi skola väl hava ordnade
avlösnings-förhållanden liksom vid mitt högt ansedda
kommunikationsverk.
— Nya gäster, undrade Cello, och vandrade över
den nedtrampade gräsmattan upp till husets
huvudingång i avsikt att söka klarhet.
Som solen tillfälligtvis gått i moln, och regn kunde
befaras, sutto damerna under den rymliga verandans
tak. En herre presenterades just nu för en del av
gästerna. Cello kände något medlidande med honom,
när värdinnan spelade upp sin långa melodi:
— Fröken Gullan Dykare — fru Holmer — fröken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0170.html
