Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 16. Tant Klara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
förmärktes i rummet. Sången ljöd alltjämt, och Första
fiolen lade hänsynslöst ögat till nyckelhålet.
— Nej, lilla Tunberg, hördes tant Klaras starka
altstämma, inte hoppa ifrån noterna. Mogen mö är ond
att vaktal Omigen!
Härpå följde ett ögonblicks tystnad, och en viss oro
förmärktes bland medlemmarna i Anemonas lokala
flickkör, kanhända av den anledningen, att lammen
instinktivt kände närvaron av vargen, som med
blodtörstiga ögon betraktade den täcka flocken genom
nyckelhålet till Karl Ludvigs sängkammare.
— Söt unge längst till höger, rapporterade Första
fiolen, mörkt hår! Tå tå tå! Liten! Bar i halsen ...
Ti ti ti! Söt liten klänning...
— Talar du om tant Klara? frågade Karl Ludvig
upphetsad och förvirrad. Nu har jag inte någet hem
mera. Ho ligger i sängkammarn å har Anemonakören
i mitt herrum. Jag vesste nog dä skulle bli te olöcka
att ho kom. Esses!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
