Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 17. Ingenjör Planertz’ karlatag och de rödvita bolstervarsbyxorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Att den ljuse ynglingen med glasögonen och
finnen på hakan iakttagit en så mulen tystnad berodde
på, att han öste den välbyggda snipan mot sin vilja.
Unge Frans Åvik hade denna trevna
lördagseftermiddag tillsammans med några kamrater suttit på sitt
rum för att läsa franska. Kamraterna medförde väl
inrökta pipor och en kortlek. Medan röken steg upp från
de unga herrarnas mungipor och lägrade sig i en vit
sky över det lilla rummet, voro de således sysselsatta
med att spela ett parti priffe med trekarl, när fabrikör
Åvik inträdde. Denne, som icke bråkade för röken,
utan som hade sina egna bredare
uppfostringsprin-ciper, om de nu kunde benämnas med ett så högtidligt
ord, sökte med ett par pejlande ögonkast genomtränga
rummet, men varsnade endast tre skuggor i röken.
— Jaså, yttrade han till skuggorna, som tycktes resa
sig och buga. I läser på franskan, sades det därnere.
— Vi väntar på Lotta, svarade en av andarna, som
talade med sonens stämma.
— Vem är Lotta?
— Det är Figge Lindberg. Han kommer snart, och
då ska vi läsa franska.
— Fy för attan, vad det stinker härinnel Vad är
det för en eländig tobak I röker? Har I ingen bättre?
— Det är Turkiska patrullen, svarade de tre
skepnaderna i korus. Den ska vara mycket fin.
— Hör du, Frans, låt nu det här vara i dag, och följ
med ut på sjön i stället. Kamraterna ursäktar dej nog.
— Pappa, jag behövde i alla fall väl läsa på
franskan. Ingen kan tro, vad man skall ladda i sig till
studentexamen i vår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
