- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
191

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 17. Ingenjör Planertz’ karlatag och de rödvita bolstervarsbyxorna

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

191

förståndiga fru Åvik ansett vara lämpligt att slita under
båtfärderna. När nu solen kastade all sin glans på
dessa färgskrikande byxor och på den nakna kroppen,
allt mot en rörlig bakgrund av blått vatten, blev
det en färgstark tavla. Hade en poet eller en målare
varit med i båten, skulle han med tacksamhet ha
anammat synen, men i den lättseglade och kraftiga
snipan funnos endast, utom fabrikören själv, den bleke
gymnasisten samt en opoetisk ingenjör.

Vad den sistnämnde passageraren beträffar, så var
denne en ganska tungrodd herre; storväxt, med stora
drag i ett något bleklagt ansikte. Han var en
kommunalt anställd ingenjör, som tog allting mycket lugnt,
kallt och metodiskt, och han talade på samma sätt som
han rörde sig, alltid med ett rätt självmedvetet utseende
och gärna begagnande sig av uttryck, liksom hämtade
ur en kommunal författningssamling, då och då
blandade med tekniska vändningar.

Berättade Åvik en anekdot, och om till exempel
explosionspunkten i historien gällde en person, som
begått någon oförsiktighet och därigenom råkat i en
löjlig situation, smålog ingenjör Planertz endast helt
svagt och började därefter ivrigt fundera över hur
misstaget kunnat förebyggas. ”Det där hade aldrig behövt
inträffa, om personen i fråga gått en halv trappa upp
i stället”, kunde han en gång säga. Eller också yttrade
han på sitt tunga sätt: ”varför tog han inte en
hammare i stället för att söka trampa på...” o. s. v., allt
tämligen dystra reflexioner, vilka med sitt kalla vatten
släckte kvickhets blixt och humors låga.

Om icke herrar Åvik och Planertz båda haft ett så
livligt intresse för jakt och fiske, är det mycket möj-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free