Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 19. En flagga på halv stång och en ödesdiger badning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
211
kring den stackars arkitekten, som med summa
tålamod som tidigare lyssnade till damernas begäran:
— Och nu, rara arkitekten! Följ oss genom skogen
till badstranden. Gå nu med i dag, Pyllan, uppmanade
de båda andra fröken Pylman.
Denna yttrade med betänksam min, att eftersom
det var Gullans födelsedag, ville hon icke neka att följa
med. Men hon menade, att då kunde väl ytterligare
några av de kvinnliga pensionatsgästerna följa
festföremålet.
— Det blir ett triumftåg, sade hon till sist, ett riktigt
härligt triumftåg genom skog och mark!
— Ja, ja, utlät sig den beskedlige arkitekten med
ett flin. Ett triumftåg. Bravo!
Fröknarna Sandelin, tvenne systrar, som mest
promenerade för sig själva eller brukade ligga och läsa i
backarna, följde med, och till tåget slöt sig dessutom
fröken Märta Åvik jämte ytterligare ett par av de
nykomna yngre damerna. Arkitekten liknade en herde
mitt bland hoppande och skuttande lamm- De två
systrarna Dykare utförde samma glada dans som vanligt
bland ljung, hala barr och trädrötter framför honom,
och någon av de andra damerna livades av stämningen,
varför de togo varandra om livet, gingo i kedja och
försökte små danssteg. När sällskapet nått fram till
stranden, uppstod bland de damer, som icke förut varit
med, en djup tystnad, och de tittade litet generade på
arkitekten. Blickarna uppfångades av systrarna
Dykare.
— Ack, flickor! Han är vår beskyddare! Han tar
hand om våra nipper och väntar bakom en buske som
en gentleman. Vi känna honom!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
