- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
254

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första delen - 23. Bland höga hattar och svarta flor smög en amorin...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

254

omöjligare för dem att kunna förstå urfienden till allt
detta rödkindade liv. Detta är själva antidödsbrigaden,
som kommer! De kunna icke tro, att döden finns, jag
är säker på det, slutade Cello sina svävande
funderingar, medan rörelse uppstod vid kapellet.

I samma ögonblick öppnades en lucka i skaran
framför den lilla byggnaden, och i luckan såg journalisten
en skymt av den sorgklädda flickan, som stod med
nedböjt huvud. Det skar till i honom såsom med en
hulling-tandad kniv; men åter slöt sig den levande porten,
och Cello hörde i detsamma prästmannens röst, en
mörk men vänlig stämma. Lutad mot det grårappade
kapellet började journalisten skriva; han skrev och
skrev utan att tänka, men han kände sig skakad och
blev nästan blind av tårar, när han hörde den mörka
barytonen manande ljuda:

— Och må även vi betänka ...

Men antidödsbrigaden stod orörlig med klackarna
lillsammanslagna. Det var som om den lilla raka,
spänstiga troppen, i färd med att fullgöra en plikt vid
en avhållen kamrats bår, velat betrakta talet om
förgängelsen såsom en vacker och högtidlig formalitet,
vilken instruktionsenligt ingick i de många detaljerna
vid dagens stora kommendering, men som ändå
saknade en djupare betydelse.

Cello gjorde sakta helt om, gripen såsom aldrig förr
vid en främmande människas sista färd. Han vandrade
med stilla steg in i en av sidogångarna, där det var
nästan folktomt. I förbigående varsnade den tankfulle
begravningsreferenten herr Backlund, som stod till
hälften dold av en grå bautasten, och herr Stoltz, vars
gestalt skymtade intill en mindre gravvård med en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free