- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
269

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 25. Sorgen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

269

sutto i rummet. Kort efteråt öppnades dörren med
ett sakta jämmer, och Edmund kom inkrypande på
knäna, skrudad i Siouxindianernas fjäderbuske och
med en gammal avlagd köttklubba i handen, eller också
marscherade han in med det klingande ropet:

— I konungens namn ...

Men när de nu sutto och stirrade mot dörrens öga,
var detta öga tomt eller brustet, och dörren jämrade
icke på sina gångjärn, barnröstens uppfordrande rop
hördes icke mer, ej heller förnummos längre de små
manliga stegen. Då kände de sig åter handlöst falla i
Sorgens armar; han pressade dem till sitt bröst, som om
han åtrått att kyssa och smeka dem till döds; han höll
dem så fångna i sin famn, att de kände gråten stocka
sig i halsen.

När Sorgen då blev tårlös, plågade dem en
ökentorka i huvud och bröst, och i hjärnan maldes samma
tankar och minnen om den döde gossen beständigt på
nytt; hjulet löpte och gick som en slipsten går men
ined sand i stället för vatten. Då blev det hett och
torrt därinne, och själen liknade en törstande varelse
utan möjlighet att få en vattendroppe att svalka sig
med och utan möjlighet att tro på tillvaron av en källa
någonstädes.

— Ditt minne skall leva, hördes prästens mörka men
vänliga stämma i deras öron. O, ja I Det skulle leva,
det var visst, blomstra och leva i deras smärtas öken.

När Sorgen så en tid prövat dem, följt deras steg i
dagens alla sysslor, noga passat på dem, så att icke
de levande vardagsljuden för ett ögonblick skulle
lyckas skingra deras själanöd, torkat ut deras huvuden
och blåst sin heta vind in i deras hjärtan, då stannade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free