Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 34. En livsduglig potatis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
och bokhålleri för att vara så där rar som min hustru.
Men älskar han henne, så... Jag tror aldrig, att den
nya tidens ungdom är sådan, som den gamla tidens
ungdom var. A, vad Elisabet kunde vara het och livlig
och glad. Se, kärleken den förstod hon, och sådan ville
jag, att hans kvinna skulle vara. De här unga, som
växer upp nu ... Men älskar han henne ...
Det knackade på dörren, och handlanden Borg måste
därför taga pipan ur munnen och ropa:
— Stig ini
På tröskeln stod den gamla trotjänarinnan och höll
i handen ett brev, som herr Borg, med tankspridd
förvåning avmålad i sitt rynkiga ansikte, tog emot och
bröt. Under tystnad läste han följande med
anilin-penna skrivna rader:
Högädle herr Borg I
Förlåt mig, att jag inte sagt hela sanningen för herr
Borg, men Gud skall giva mig styrka att säga allt, som
det är. Jag kan icke sova under detta hederliga tak
utan att säga hela sanningen, som den är. Jag och
Thure älskar varandra, men jag skall få ett barn. Nu
har jag sagt det, därför att det måste sägas ut. Det var
för denna skull, som jag har kommit hit, ty hade jag
ingenting annat att göra. Förlåt oss båda. Säg, att herr
Borg förlåter mig.
Vördsamt
Maj Andersson.
P. S. Får härmed frambära innerliga tillönskningar
om en god natt.
D. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
