- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
394

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 37. Frestaren och förskrivningen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

394

— Några nya melodier då? frågade direktören.

— Aja! Men med kovändningar förstås I Balk, den
korpen, har ju ensamrätt. Men kapellmästarn sa: ”Jag
ska vränga dem som handskar, så att bara rytmen
är kvar, och inte fan själv skall kunna känna igen
dem.”

— Aj aj aj, då går det smekande bort, utbrast
teaterdirektören misslynt och grämd.

— Visst inte, försäkrade kamrern. Det smekande
behåller han kvar, det sa han uttryckligen, och jag...

— Ack, herr Erlandsson, avbröt direktören med
bitterhet och vände sig till Cello. I vårt fack fordras
alldeles väldigt kvalificerat folk. Det räcker inte att
vara ett snille. Man måste va en ”pass på” också.

— Har herrarna kommit överens? frågade kamrern.
Suttit och estetiserat, val

— Det är inte klart än, svarade teaterdirektören,
men vi kommer säkert överens. Vi talte egentligen om
kupletterna och kärleken och ditt å dattl

Cello hade hela tiden förstått, att han måste begagna
sig av detta enastående tillfälle för att skaffa pengar,
och han var beredd att göra sitt värsta, men han litade
icke riktigt på sina krafter. Under samtalet med
direktören hade han emellertid flera gånger angripits av
högfärdsdjävulen; han hade velat bevisa för
teatermannen, att han kunde skriva vers, om också icke av
den sort, det här gällde. Men lyckligtvis hade demonen
hittills blivit betvingad. Nu när kamrern talade om att
estetisera på ett sätt, som stack Cello, blev han svag
ett ögonblick, vilket högmodsdjävulen begagnade för
att skaffa sig plats.

— Vi estetiserade visst inte, förklarade Cello. Men

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0400.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free