- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
442

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 41. Julklockorna och Jultomten

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

442

på verklig berghälsa och en aldrig rubbad samvetsfrid,
men även på den av alla förbisedda omständigheten,
att bankiren, som tidigare än kunderna varsnat
skutans säkra gång mot oundvikliga skär, för länge sedan
genomlidit katastrofens alla fasor. Medan de andra
ännu hoppades på sin lycka och voro röda och glada,
hade bankiren verkligen en tid varit något blek, men
ingen hade lagt märke till dessa spår av oro. Herr
Solander smakade på detta sätt sitt helvete i förskott,
och just i samma ögonblick, som kunderna bleknade
för kraschen, vars explosioner förintade drömmar,
sönderslogo hemfrid och grävde djupa, ekonomiska
sår, hade bankiren åter hunnit att bliva en smula röd
och glad. Han ämnade fortsätta att leva.

En modern konkurs, hette det i Kuriren med
tämligen moderat satir. Häpnadsväckande konkurssiffror,
stod det i Morgonposten, där man tydligen baxnat,
som en nutidsmänniska skulle göra inför en levande
urtidsödla av jättedimensioner på ett torg. Bankir
Solander slår världen med häpnad, kunde man läsa i
Aftontidningen. Huruvida bankir Solander i någon
mån kände sig smickrad över dessa rubriker, är för
evigt outrett, men säkert är, att han försvann från
staden, så fort hans person icke längre behövdes för
utredningens skull. Vid höstetid hade han sista gången
blivit iakttagen i fönstret till en tredjeklasskupé, röd
och frisk, vinkande farväl med en rund hand. ganska
gemytligt leende. Det blev emellertid en mycket hård
tid för herr Solander, då ingen plats, inga pengar stodo
till hans förfogande efter sammanstörtandet. Den
tämligen blygsamma agentur i aseptintvålar, på vilken han
under en period försörjde sig, gav nämligen skäligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0448.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free