Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Andra delen
- 41. Julklockorna och Jultomten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
447
Julklockorna ringde klart och vackert. Den ena
klockan i fjärran lät litet mjältsjuk och sorgsen men
ändå högtidlig; den andra klang i dur sin starkt
ljudande hymn med darrande, utdragna bastoner, som
länge vilade sjungande i luften.
*
Klockornas klang sökte liksom söva vemodet och
saknaden i alla hjärtan, som klappade under fabrikör
Åviks tak, men Jultomten hade kommit till huset i sin
röda luva, sin vida blus och sitt vita skägg, och det var
ingen vanlig jultomte. Lille Edmund smög överallt
omkring i den gråa tomtekostym, som systern en gång
givit honom, och som brukat komma till användning
under jularna. När fabrikör Åvik, som själv skulle
sätta fot på granen, med sin knotiga hand omslöt
yxskaftet och höjde yxan för att slå i en träsplits, fick
han se tomten stå bredvid, och det var nära att han
varnande mumlat:
— Undan Edmund lille, akta benen I
Fru Åvik hade sett Jultomten stå nedböjd över en
röd puff, sysslande med några små paket, och Märta
tyckte sig ha hört tasset av hans strumpfötter bakom
dörren till vardagsrummet. Hushållerskan Alma
tittade åt köksdörren, som knarrade, och väntade att bli
skrämd av en liten vitskäggig man med röd luva, och
redan hade hon många gånger i tankarna schasat undan
lille Edmund vid bakbrädan, där han stod och hängde
i sin askgrå blus.
De tyckte att det var en evighet, sedan gossen blev
jordad. Sakta och stilla hade förtvivlan domnat, lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0453.html
