Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 43. Gratulationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
476
När den numera ryktbare men djupt generade Cello
samma dag fick se Första fiolen tillsammans med
Bratscha på gatan, trodde han till en början, att han
alldeles tog fel, och eftersom han hade de båda herrarna
framför sig, måste han söka upphinna dem för att
kontrollera deras ansikten. Ju mera Cello närmade sig
dem desto säkrare blev han på att ha sett rätt, men
han blev också allt häpnare över den livlighet och
det gemyt, som utvecklade sig under samtalet mellan
dessa båda kvartettbröder, som förut tittat så snett
på varandra. Med stigande förvåning såg han gubben
Bratscha klappa Första fiolen på axeln, och den
senare vände ett visserligen något blekt men ändå
tämligen gemytligt ansikte mot den gamle herrn och
dunkade honom i ryggen.
Cello tyckte, att det var som att leva i undrens tid,
då lammen leka bland tigrarna; han beslöt att på
eftermiddagen gå upp till Första fiolen och försöka loda
denne om vad som hade inträffat.
Medan frågetecknen hopade sig i Cellos runda
huvud, gick Första fiolen vid Bratschas sida vidare
och anlände efter en stund till den gamle musikerns
hem, där han återsåg alla de grinande tomtegubbarna
och kärleksbläckhornet med tuppfjädern på Electrical
girls skrivbord. Nu uppträdde emellertid Första fiolen
där såsom medlem av familjen, varför intet
skrämmande fanns i denna enkla, men hemtrevliga miljö.
— Men varför, farbror Svante, var farbror då så
arg på mig förr i världen, frågade Första fiolen under
det fortsatta samtalet. Jag tyckte åtminstone, att
farbror var så snäv mot mig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
