Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 44. Ett upprorsförsök, som kuvas, och ett farväl vid perrongen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTIOFJÄRDE KAPITLET.
Ett upprorsförsök, som kuvas, och ett farväl vid
perrongen.
Den rike men styvsinte nämndemannen Sven Ersson
i Värmlänningarne var en söndagseftermiddag i
februari sysselsatt med addition, subtraktion och även en
del division. Han satt i en kammare, där ingen kunnat
spåra en skymt av den värmländska bondemannens
gedigna tillhörigheter på bord och hyllor. I stället för
blanka tennstop, kring vars bräddar spisöl var ämnat
att fradga, och i stället för väggbonader, vars mönster
tolka en idog allmoges konstflit och skönhetslängtan,
syntes omkring nämndemannen ett par gamla
hängs-len tillsammans med en löskrage och en klocka på
en spik, en vissen lagerkrans under en hylla, tyngd
av åldrigt affischtryck, samt en del ljusa och mörka
rockar på sina krokar. På själva bordskivan stod en
karaffin med vatten vid sidan av några askar med
smink och puder; en del papperstussar lågo utströdda
runt omkring. Inom räckhåll för nämndemannen
vilade en spanskrörskäpp med knapp och en
bred-skyggig hatt.
Sven Ersson var iklädd svart långrock, en gul
skinn-väst med blanka knappar och bar en styv fadermördare
omkring halsen. Han hade ett stort strävt och grått,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>