Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Andra delen - 45. Skattekrävarna, oljemålning av Eugen A:son Renard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FYRTIOFEMTE KAPITLET.
Skattekrävarna, oljemålning av Eugen A:son
Renar d.
Artisten Eugen A:son Renard stod i sitt ateljéfönster
och såg ned i den smala, men livligt trafikerade gatan,
vilken från hans höga utsiktspunkt tedde sig som en
svart kanal, där vattnet bar plommonstop,
fruntimmershattar, tvättkorgar och en eller annan automobil
på sin yta. Just nu iakttog konstnären, som befann sig
i en av bekymmer alstrad apatisk sinnesstämning, två
i blått klädda flickor från strykinrättningen mittemot.
De buro emellan sig en väldig korg med nymanglat
linne; nu satte de ned korgen, sågo på varandra och
skrattade. Därefter betvingade de sig, lyfte åter upp
korgen, buro den ett stycke men måste åter sätta den
vid trottoarkanten. Eugen kunde icke höra deras skratt,
men han såg, att de höllo på att kikna. Den ena av
flickorna höll sig i sidan, som om hon fått ett anfall
av håll.
Lyckliga människor, tänkte Eugen. De kunna
skratta, de. Det var längesedan jag kände en riktig
lust att skratta.
I detsamma vände han sig om, ty det ringde i
telefonen, som stod på ett trekantigt bord, övertäckt med
en märkvärdig duk, vars färger voro blandade på det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
