Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 51. En störd idyll vid Ludvig XVI:s hov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
— Litet andrum, och allt kan räddas, stammade den
gamle fine mannen.
— Det reder sig, svarade den upptagna hjälpkvinnan
med köld, ty detta uttryck hade hon en gång för alla
antagit för att kunna konversera herr Banckenberg,
ifall det skulle behövas vid hennes arbetsbesök i
gården.
— A, madame, mumlade Josias i förebrående ton.
I detsamma stannade bryggarvagnen utanför
staketet, där de stora rönnarna vajade i vårblåsten, och
Banckenberg skyndade genast dit med lätta steg. En
stråle av hopp glimtade svagt i hans ljusa ögon. Det
var greve Fersens stora vagn, som äntligen kom. Kunde
man nu lita på, att vägen var fri från Paris, hade man
ingenting försummat i förberedelserna? Men Josias
kände, att något verkligen var försummat, och han
fördubblade därför hastigheten av sina steg, driven
av denna blandade känsla av oro och bittert vemod.
Han dolde allt... men sanningen var den, att han
älskade den olyckliga drottningen. När Josias gick ut
genom grinden, steg ölkarlen ned från kuskbocken och
öppnade vagnen, ur vilken han drog fram ett par
öl-korgar.
— Rätt så, monseigneur, sade Josias. Rätt så I
Han knäppte nervöst med sina fingrar, medan öl-
mannen tog av sig mössan till en slarvig men vänlig
hälsning. I samma ögonblick skar ett avlägset skri
genom gården:
— En tjuv, en tjuv I
Skräddarmästare Vasander, som i detta ögonblick
nästan avslutat provningen inne på sin verkstad och
lagt ytterligare några partier vadd på de två herrarnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
