Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 63. ”När träden ha slagit ut — mörk karlsperson med svart arbete — en blank metallvara...”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
han blev stum, när han såg, hur dottern plågades. Fru
Åvik samtalade vänligt med Märta en stund efter
måltiden och uttalade de vanliga maningarna till
självbesinning; det hela slutade med att Märta ombads att
noga betänka sig.
Likartade uppträden med ömsom storm och
jevlerimä, ömsom tårar, bevekande ord och
föräMra-ömhet varade i fyra dagar. Märta sitter så en dag i
sitt rum med huvudet lutat i händerna, när broder
Frans inträdde. Broder Frans, som nu snart skulle bli
student, uppträdde alltjämt något blek med en finne
på hakan, pincenén, som skärpte uttrycket i de ljusa
ögonen och med en återkommande nervös rörelse åt
halsduken, där gamla Mussys gåva satt.
— Märta, sade han, med sin tunna och späda
baryton. Bry dig inte om att gråta. Det är nog över nu,
tror jag, för pappa sa i går, att han inte ville vara med
om att tvinga dig, och mamma sa, att det väl inte var
hon, som ville tvinga dig från början, utan pappa i
stället. Pappa tyckte bara, att det hade varit så lugnt
och bra, om du hade tagit den där Planertz. Jag tål
honom inte, det kan du ge dig på. Vi har för resten
inte samma åsikter.
— Är det sant, det du säger? frågade Märta
och reste sig upp. Är det sant, då vill jag vara riktigt
tacksam mot försynen.
— Tror du på den då? frågade Frans.
— Visst gör jag det, svarade systern. Gör inte du
det?
— Nej, det gör jag inte, svarade Frans, men jag kan
respektera dina åsikter. Däremot kan jag inte respek-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
