- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
644

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 57. Botgöraren

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

644

uttryck av vildhet framför sig. Som folkskollärare
Holmén icke anade, att de ord han helt nyss fällt om
inbillningssjukan, hade framfött en sjudande vrede i
fondmäklarens bröst, satt herr Holmén helt lugn, än
tittande mot fönstret, där ett tefat med fluggift stod,
än mot taket, där en humla flög sakta som en
zeppelinare, än ut i trädgården, där träden då och då sattes
i rörelse av vinden. Det skulle snart till att skymma.

Men hade herr Holmén ett ögonblick kunnat skåda
in i Ankers hjärta, kanhända hade han då blivit rädd
som ett barn vid anblicken av en skrämmande tavla
med svarta och hemska gubbar. Anker kände sig i
detta ögonblick, som om han blivit kramad av en gast,
eller som en missförstådd konstnär, vilken ger ut, vad
han har i sitt bröst, men som runt omkring sig endast
ser feta och oberörda ansikten med ögon som
bly-knappar. Fondmäklaren var icke någon
konstnärsnatur, men han var överkänslig och ett rov för
våldsamma lynneskastningar, fastän han ändå härute i
stillheten återvunnit en viss jämvikt. Med en störtflod
av ord hade han i början översköljt herr Holmén, glad
över att äntligen få explodera och tala om sig själv.
Allt var således gott och väl ända tills det farliga
ögonblick, då folkskolläraren uttalade de
olycks-bringande orden.

Bara! Den sårade fondmäklaren, som lidit i lågorna
på självplågeriets halster, såg med ursinne framför sig
en man, vilken på sina kinder bar äckligt friska rosor,
och som i sin blick röjde oberördhetens mördande
lugn. Anker ville först gå bort till vilsoffan, där
folkskolläraren satt, för att förinta honom, men sedan
ilade tusen andra hämndeplaner med blixtens hastig-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free