- Project Runeberg -  Kvartetten, som sprängdes /
722

(1942) [MARC] Author: Birger Sjöberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tredje delen - 64. Södermans bröllopsmarsch

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

722

mödor han måhända underskattade. När den lilla
signalklockan pinglade, kastade Fogel en energisk
blick på de fyra tramporna och satte genast i gång
med sitt sällsamma arbete. Han märkte efter en stunds
kamp, att tramporna liksom lurade honom och gjorde
skälmstycken bakom hans rygg. Nyss hade han
nedtryckt två av tramporna och vände sig enligt den
orolige organistens instruktion beslutsamt till de tvenne
andra, men han hade icke hunnit detta, förrän ett hest
rop hördes genom väggen:

— Fogel, mera luftl Mera luft, Fogel!

Bror Fogel var emellertid icke van vid att misslyckas
med någonting, och han tycktes besluten att med
ära skilja sig från detta självpåtagna arbete. Med
ännu mera genomträngande skärpa än förut
observerade han de lekfulla tramporna, vilka döko upp som
små tumlare ur ett mörkt hav med sina trubbiga
trynen i vädret, fastän Fogel alldeles nyss pressat ned
dem. Med koncentration lyckas allt, tänkte Fogel
förtröstansfullt och fångade på nytt i en hastig blick sina
fyra dykande fiender, varefter han gjorde häftiga
utfall åt alla väderstrecken på en gång. De
konstrikaste tvärvändningar utförde han i sin bur och tyckte
verkligen själv, att hans ben voro i verksamhet på en
otrolig massa ställen, ja, han gratulerade sig till
att ännu äga hela ungdomens rörlighet kvar. Den
ensamme mannen greps emellertid efter hand av en
frätande modlöshet, som han icke förmådde bekämpa,
ty hur han än bar sig åt, döko alltid de fyra
tramporna upp nästan samtidigt. Han hörde ett tag
musikens brus tyna eller mattas, och strax därpå ljöd åter
organistens stämma svagt men tydligt:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:43:15 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvartspr/0736.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free