Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
och varit förmånliga för dessas ekonomi, men
nu befunnos öfverflödiga och tyngande. De
ogifta, oförsörjda döttrarnas öde — det var en
faktor som flertalet lagstiftande fäder så att säga
kunde ta på; litet hvar af dem visste hur den
skon klämde. Följande år beviljades också, under
vissa restriktioner, rätt åt kvinna att drifva
handel eller yrke. Och därmed var den första kilen
sprängd i det allmänna föreställningssättet att
ingen annan verksamhet än den som erbjöd sig
inom hemmets fyra väggar anstod en
öfverklass-kvinna.
År 1858 är det andra bemärkelseåret. Då
biföll nämligen riksdagen regeringens proposition
om att ogift kvinna skulle, efter därom till
domstol lämnad ansökan (detta villkor upphäfdes år
1863) bli myndig vid 2j års ålder. Dittills
hade myndighetsfrågan, som varit uppe redan
år 1817, gång på gång afvisats, och det med
utvecklande af en storartad éloquence i tal och
skrift. Så t. ex. aflämnade år 1826 Göta
hofrätt följande gråtmilda utgjutelse i den högre
stilen:
Under budet om kvinnans
omyndighetstillstånd har hon, närmare sluten till familjekretsen,
hittills undgått frestelsen att med det bekomna
fäderne- eller mödernearfvet försöka att på egen
hand skapa sin lycka . . . Hon har sluppit
begråta följderna af illa beräknade företag och
obetänksamt ingångna förbindelser; korteligen, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
