Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
säkrades det helt stolt, att "en enda vers af
denne författare är mera värd än många volymer
af en blåstrumpa". Som prof bit på den logik
som utvecklades i denna strid må anföras:
"Emellertid, då nu uppfostran skall vara det som
för närvarande är orsaken till kvinnans
underlägsenhet, hvems är då felet? Uppenbarligen
deras som uppfostrat henne. Men äfven dessa
äro själfva kvinnor, och så kommer det väl att
alltid förblifva." (!) Samme man, en anonym
insändare i Svenska tidningen, förklarar att ingen
uppfostran någonsin skall kunna bibringa en kvinna
förmågan att handla. Om de män som
understödde dessa "samhällsupplösande sträfvanden"
säges, att deras "chevalerie" består i att "med
en fladdrande blåstrumpa på hjälmen måtta sina
lansar mot vett, natur och erfarenhet".
Lyckligtvis funnos fördomsfria, klokt
förutseende män och behjärtade kvinnor som ägde
förmåga, vilja och mod att omedelbart taga upp
Fredrika Bremers verk och arbeta för de nya
ideernas utbredning och omsättning i praktiken.
Det är väl värdt att beakta, att sålunda
kontinuiteten i den svenska kvinnosaksrörelsen aldrig
afbrutits, en omständighet, som varit densamma
till afsevärdt gagn. Man må erinra sig att
ungefär samtidigt med Fredrika Bremer uppträdde i
Danmark Mathilde Fibiger med sina "Tolv Breve
fra Clara Raphael", i hvilka hon för
kvinnoemancipationens talan; år 1855 utgaf Camilla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
