Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
Collett "Amtmandens Dötre", och 1877 "Fra
de Stummes Lejr", i hvilka hon "med hela
bitterheten af en djup och lidelsefull medkänsla höjde
stridsropet för kvinnans rättigheter". Och dock
kommo Danmark och Norge när det gällde
praktiska resultat långt efter Sverige, och mycket af
den entusiasm Fibiger och Collett väckte rann
dådlöst ut i sanden. Hvad Danmark beträffar
berodde detta ju delvis på de följande årens
olyckliga politiska förhållanden, och hvad Norge
angår på Camilla Colletts mindre förmåga att
föreslå praktiska åtgärder. Men förnämligast
torde denna skillnad mellan de olika länderna
berott just på ofvannämnda omständighet.
Bland män som företrädde den liberala
ståndpunkten i kvinnofrågan må nämnas J. G. Richert,
Louis De Geer, L. J. Hierta, K. J. Svensén
och A. O. Wallenberg (den sistnämnde var för
öfrigt den som först i vårt land anställde
kvinnliga biträden vid bankinrättning). Bland kvinnorna
märkes först Fredrika Bremers intima vän den
sällsport hjärtegoda, talangfulla och lifliga
Fredrika Svedbom, gift med rektorn, sedermera
redaktören af Aftonbladet P. E. Svedbom och efter
dennes död omgift med byråchefen Limnell. Det
limr.ellska hemmet var under nära ett fjärdedels
sekel ett af de mest eftersökta i Stockholm. De
kretsar där samlades bestodo dels af musikens,
litteraturens och de fria konsternas idkare, dels
af personer deltagande i eller intresserade för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
