Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 11. Om Påskrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Beröm af dygder och bedrifter, fägnadsbetygelser under lefnadens äreminnen efter döden, äro vanliga ämnen för påskrifter. Sanning i tankar, ädelhet i uttryck, äro nödiga egenskaper i en påskrift, ej mindre än i alla andra vittra arbeten; men näst dessa allmänna reglor, bjuder påskriftens natur vissa som i dess författande i synnerhet böra följas. Dessas utredande har gifvit anledning till många vidlyftiga och vittra Afhandlingar. Bland sådana förtjänar att läsas Octavi Boldonii Epigraphica sive Elogia inscriptionesque pangendi ratio.
Sådana i naturen grundade reglor äro desamma, antingen påskriften får sitt rum på en penning eller på ett annat minnesmärke. Korrtheten tillåter här endast att anföra följande.
Som i alt slags påskrift ingår någon historisk berättelse, så bör den vara ren och tydelig, att man ser ändamålet därmed; men dess egenskap att ristas i sten eller metall, samt att utan lång möda kunna läsas fordrar tillika all möjelig korrthet. En berättelse, som skulle hedra sitt ställe i en historia, voro därföre olämpelig för en påskrift. Den förra omfattar alla omständigheter som till en noga kännedom kräfves: den sednare väljer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
