Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 14. Om diktade bilder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
begrepp, hvilka man förgäfves skulle söka bibringa människjor, utan denna utväg; få eller inga, som icke lifligare därigenom väckas och fastare inpräglas. Hedniska folk hafva fördenskull föreställt sina Gudomligheter under vissa bilder. Sjelfva de Christnas rena religion har ej försakat detta sinlighetens och konstens biträde. Dygder och laster, lycka och olycka, sinnets böjelser och tillstånd, nästan alla moraliska och af förnuftet inbillade varelser (Entia rationis), hafva blifvit målade under synliga figurer, liksom de physiska.
Anledningen till dem har snillet först tagit af någon ur Naturen hämtad jämförelse, eller ock af berättade och trodda händelser. Jag ärnar ingalunda undersöka uphofvet till alla de bildningar, de gamle gifvit sina Gudar, men att de altid och allestädes uprunnit ur en af de anförda källor, är otvifvelagtigt. När man ville afbilda Öfver-Guden Jupiters magt, valde man till dess betecknande, ljungelden, det förfärligaste vapen naturen framter. När man ville föreställa Ceres eller den välgörande försyn, som skänker menniskjor bröd och föda utur jordens sköte, målade man en qvinna med krona af ax. Cybele, naturens moder, jordens skyddsgudinna, som härbergerar vilda djur i skogar och mark och människjor i folkrika städer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
