Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkningar rörande det som förnämligast bör i akt tagas vid Skådepenningars upgifvande af Gudmund Adlerbeth - 18. Om förbindelsen emellan åtsidan och frånsidan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
skådepenning med samma Herres bröstbild och titel på åtsidan samt Gustavianska Academiehuset på frånsidan, som i omskrift införes talande: Tua sim tua dicar oportet (Ovid. Heroid, 1.) och således till den på åtsidan förestälde Prinsen. Detta synes väl afvika från naturen, som bjuder, att den person, till hvilken ordet föres, skall vara för ögonen tillstädes. Emedlertid har sådant sin ursäkt i ett nog allmänt bruk och i den öfverensstämmelse eller gemenskap, emellan penningens båda sidor, som man för oskiljagtig antagit.
Jag undviker att öka vidlyftigheten med flera exempel, men anser så mycket angelägnare, att innan jag lämnar detta ämne, sluteligen anmärka, det den omförmälda friheten, att i frånsidans omskrift, liksom åberopa åtsidans bild, icke får sträckas altför vida, och att slika omskrifter blifva aldeles felaktige, om i dem anföras blott sådana omständigheter (prædicater) hvilka i frånsidans bild sakna alt ämne (object) hvartill de må lämpas. Till sådana felaktiga omskrifter räknar jag exempelvis den som träffas på Ludvig XIV:s skådepenning, i anledning af dess åtgärd, att skaffa Sverige åter sina förlorade besittningar genom freden 1679 hvaräst på frånsidan läses: Sociorum defensor, änskönt den blott företer tvänne qvinnor, Segren och freden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
