Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hansestäderna började dock att mer och mer ogärna se Danska magtens utvidgande, och i synnerhet kunde de ej tåla den vänskap, hvarmed Holländarena i Danmark bemöttes, och den frihet de fått att på Skånska kusterna idka sillfiske; hvartill kom, att Konung Eric med sina tullar hindrade farten i sundet. Wismar och Rostoch förenade sig derföre med Hertigarne af Hollsten emot Konung Eric [1]. Kriget fördes i hela 9 år med ombytlig lycka, ingendera delen tycktes vara hågad för fred, ända till dess å ena sidan de Svenska oroligheter gjorde Konung Eric mera böjd för fredstankar och å den andra missnöjet, att se handeln dragas till Holländare, väckte Hansestädernas omtanka. Konung Eric hade under kriget upmuntrat de Svenske, att ifrån Flandern afhämta salt och vin och förbjudit dem besöka städerna vid Östersjön. Fred slöts år 1435 då städernas privilegier i alla tre Nordiska Riken uplifvades [2]. Man har väl föregifvit att Hansestäderna mycket bemödade sig, att stilla de uplopp, som hotade att störta Eric af Svenska thronen, men det tyckes vara med sammanhanget mera enligt, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>