Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
drifhus, äro vanligen mindre, men dock sötare, mera aromatiska
och finare i smaken än de, som komma från tropikerna.
En god ananasfrukt bör lia en angenäm lukt och en ljust
guldgul färg och inuti vara hvit eller guldgul. Den bör vara
regelbundet vuxen, färsk och saftig, utan alla vissna blad eller
skadade fläckar; däremot kunna vissa partier gärna få vara röda
eller rödbruna. Den får icke vara för mjuk, ty då är den
öfver-mogen; ej sällan är köttet hårdt och sträft, trots ett
bedårande yttre.
Fig. 19. Banan.
Banan.
Bananerna äro, med undantag
af några arter, som växa i Japan
och Kaplandet, alla tropiska växter
såväl i gamla som nya världen,
hvarest de på sista tiden vunnit
stor utbredning genom odling.
Frukten är omkring 10—15
centimeter lång, har en mäktig,
fetak-tig och smältande smak, ganska söt
och aromrik, men saknar friskhet.
Hos oss har bananen ingen annan
betydelse än som lyxfrukt och är
ganska dyrbar.
En frisk bananfrukt bör vara
gulgrön i skalet; svarta ränder och
fläckar i detta behöfva icke betyda,
att frukten är gammal eller skadad,
såvida de icke äro öfverhandtagande.
Fruktens innanmäte bör vara svagt
skärt eller 1 jusgult, mjukt som smör
och ha en aromatisk lukt. Smaken
påminner något om ej fullt mogna
bigarråer.
Bananfrukten förekommer i
handeln i stora klasar såsom bilden
utvisar. Småfrukterna säljas dock
hvar för sig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
