- Project Runeberg -  Kvinnans bibliotek. Uppslagsbok för hemmet (Det bästa af allt. Bibliotek för Sveriges kvinnor) / Handbok i varukännedom för alla (1909) /
87

(1903-1904) Author: Anders Roswall With: Ingeborg Velinder
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

87

ej fullt mogna, så att de äro sköra i köttet ocli lätt kunna
sönderbrytas. De små äro vanligen mycket bättre än de stora.

De i salt ocli ättika inlagda gurkorna anses vara ganska
hårdsmälta; likaså den s. k. pressgurkan, om den serveras på det
vanliga, oriktiga sättet med urpressad saft och tillsats af salt och
ättika. Däremot är pressgurkan både lättsmält och hälsosam,
om dess saft icke urpressas och bortslås och om den anrättas
utan ättika och i stället med litet fin olja och citronsaft, som
hopröres och påhälles droppvis, finhackad persilja, något socker
samt gurkskifvornas spad. Oljan kan undvaras helt och hållet
eller också ersättas med litet grädde. Litet finskuren gräslök,
som strös öfver gurkskifvorna, ger denna sallat en pikant smak.
Sålunda anrättad gurksallat är icke hårdsmält, utan fördrages
tvärtom äfven af sjuka magar, säger doktor Lahmann.

Hvarje gurkfrukt (hvartill också räknas melonerna) innehålla
samtidigt beska ämnen, som reta till afföring och kräkning,
vidare socker, växtslem och fria syror; äro de beska ämnena
öfvervägande, är gurkan onjutbar och kan vara rent giftig.

Pumpa.

Mellan gurkan och melonen står pumpan, hvaraf en mängd
varieteter förekomma, växlande i storlek och form. Somliga
kunna bli kolossalt stora, t. ex. den i Frankrike allmänt odlade
potironen (Cucurbita maxima), hvars frukter kunna väga ända
upp emot 100 kg. stycket. Hos oss användes mest den s. k.
växtmärgen (arter af Cucurbita pepo), som också kan bli ganska
stor, Dess näringsvärde är icke synnerligen stort, ty dess halt
af vatten är mycket hög; ej heller är smaken så synnerligen
utpräglad, men den användes dock rätt mycket till stufningar.
Den får ej vara förvuxen, ty då är den träig och trådig.

Tomater eller kärleksäpplen.

Dessa äro frukterna af en 1—2 m. hög, ettårig, något
klibbig växt, (Lycopersicum esculentum), som påminner om
potatis-plantan, med hvilken den också är nära släkt; frukten är ett
glänsande rödt eller gult bär af ända till 10 cm. i genomskärning;
till formen är det vanligen något tillplattadt samt ofta försedt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:51:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kvinnbib/varor2/0097.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free