Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
109
Den förekommer i flera olika kvaliteter, allt efter beskaffenheten
af det slags socker, hvaraf det är framställdt.
Den sämsta är den gula eller gulbruna melassen, som erhålles
vid framställningen af råsocker.
Den vanliga sirapen utgör den återstod af sockersaften, som
ej med fördel kan bearbetas till socker. Den bör vara
rensmakande och söt (utan tillsats af främmande sötämnen); klart
brun, tjock och glänsande samt utan obehaglig lukt och smak:
den bästa sirapen fås vid rörsockerfabrikerna; hvitbetsocker lämnar
en sirap, som liar obehaglig lukt och smak och därför mest
användes till brännvinstillverkning; rofsmaken låter sig nämligen ej
fullständigt borttaga.
Tjockflytande sirap är ofta förfalskad med stärkelsesocker;
i så fall är den icke så söt, som den bör vara. Dylik
förfalskning kan ej påvisas annat än genom kemisk undersökning. Tunn
sirap råkar lätt i jäsning, om den icke förvaras å ett kyligt ställe.
Med fruktsirap menas vanligen starkt sockrad och
koncentrerad fruktsaft. Sockerbagare uppblanda den ofta med
främmande ämnen, såsom gummi arabicum, stärkelsesirap och dylika
billigare ämnen.
Normalsirap kallas en koncentrerad lösning af rent
rörsocker i vatten, hvilken användes i hemfabrikation af likörer
o. s. v.
Saccharin.
Detta tämligen nya sötämne framställes ur stenkolstjära ocli
har en oerhördt stark sötma, 200 à 300 gånger starkare än
rörsockrets. Det är svårlösligt i kallt vatten, men löser sig
däremot lätt i varmt. En enda milligram är så sött, att det svider
på tungan och lämnar en äcklande eftersmak, som måste tagas
bort med andra medel. Saccharin användes som
försötningsmedel i mycket utspädt tillstånd; huruvida det är skadligt för
hälsan, är ännu icke fullt utredt. Så länge meningarna därom
äro delade, torde det vara skäl att använda det med försiktighet,
helst icke alis.
Talet om att saccharin kan ersätta socker är meningslöst,
ty socker är ej blott ett sötämne, utan också ett näringsmedel,
själfva kolet, hvarmed den mänskliga organismen eldas och som
sådant är saccharinet fullkomligt värdelöst. Däremot har det en
viss antiseptisk verkan, hvarför det användes som tillsats till en
del munvatten. Vid doktor Hefelmanns undersökningar af sådana
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
