Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Skummjölksost torkar lätt på grund af sia fattigdom på
fett; därför ersätter man smörfettet i mjölken med margarinfett
och erhåller däraf margarinost eller oleomargarinost.
Bland ost af fårmjölk märkes Hoquefortosten, som beredes i
den lilla staden Roquefort och är en af finsmakare högt skattad
ost. Den får sin egenart genom en mögelsvamp från grottorna
i Roquefort, hvarest ostarne insättas att torka. Denna mögelsvamp
ombildar ostämnet till fett.
Mesost eller missost beredes genom inkokning af vasslan,
som återstår efter den vanliga ostberedningen. Den är en mycket
mild och hälsosam ost, som till största delen består af
mjölksocker samt de i mjölken förekommande nyttiga och smakliga
närsalterna. Finare mesost kokas dock under tillsats af grädde
och mjölk, hvarigenom den kommer att innehålla äfven fett och
ostämne. Det vanligaste råmaterialet är getmjölk.
Mesost är mycket närsaltrik (5 å 6 proc.) och sötaktig i
smaken (den innehåller 42 à 50 proc. mjölksocker) och bör
användas allmännare än nu och gärna på bekostnad af vanlig ost,
som är för ägghvitestark och ofta lägger grund till eller befordrar
njursten, njurgrus och dylika sjukdomar.
Fordringarna på en god ost äro mycket olika. I mångas
smak är osten bäst, när den är gammal och möglig och till hälften
förruttnad och full af krälande mask. En fet ost kan dock verka
giftigt genom det vid skämningen uppkomna fettgiftet.
En vanlig ost bör vara tät och fast, fet och smidig, men
utan mögel och besk eller härsken bismak eller lukt.
Margarin.
Enligt K. Förordningen af den 11 oktober 1889 förstås
med margarin "hvarje smörliknande vara af hvad ursprung öller
sammansättning som helst, såvida däri ingår fett, som ej är
framstäldt ur mjölk." Hit räknas också blandningar af smör och
dylikt fett.
Hur margarin framställes.
Margarin framställes af färsk råtalg af nötkreatur, dock ej
af fårtalg, Talgen smältes, så att hinnor och bindväf afskilja
sig. Den klara, skirade, färska talgen ("premier jus") får stelna
och pressas sodan i hydraulisk press, hvarvid afskiljes dels en
fast del, presstalg, som användes vid stearinljusfabrikationen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
