Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
efterjäsning försiggår ytterst långsamt, så att ju längre ett vin
ligger lagradt, desto starkare ock finare är dess bouquet. Den
särskilda bouquet, hvarigenom den ena vinsorten skiljer sig från
den andra, lär bero på, att hvarje drufsort bär å sina drufvor
en särskild jästsvamp, som åstadkommer hvar och en sin
specifika bouquet.
Under jäsningen bildar sig alkohol genom sockrets
sönderdelning; alkoholhalten i jästa viner går aldrig öfver 15 proc.
och får icke understiga 5 proc.; är den öfver 15 proc., är vinet
tillsatt med sprit, är den lägre än 5 proc., har vinet beredts
af omogna drufvor eller försatts med vatten. De flesta i handeln
förekommande viner äro bearbetade genom tillsats af sprit.
Alltför sura viner utspädas med sockerlösning före jäsningen
(chaptalisering) eller neutraliseras medelst kalk. För att bli
håll-barare upphettas vissa viner i slutna kärl (pasteuriseras).
För att göra vin fylligare och mera tjockflytande tillsättes
vanligen 1—3 proc. ren glycerin (scheelisering), hvarigenom vinet
blir om icke direkt skadligt, dock icke hälsosammare.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
