Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
215
det grummel, som bildar sig, får en bestämd färg; om denna
färg är tydligt rödaktig, är vinet sannolikt färgadt med fernambuc;
är det tydligt blåaktigt, förefinnes sannolikt blåholz, lakmus,
lingon eller eochenille; är den tydligt grönaktig, torde färgämnet
utgöras af malva, fläder eller ligustrum. Ar fällningen af
obestämd färg, utan att någon viss nyans framträder, torde vinets
färg vara äkta.
Aromprof.
Hvita och gula viner äro mera sällan färgade, däremot äro
de ofta försatta med främmande essenser. Dessa äro dock föga
varaktiga. Står vinet uppslaget i ett glas under ett par dagar,
gå de konstgjorda essenserna bort och med dem också vinets
angenäma lukt; det äkta vinet bibehåller däremot sin arom och
lukt under flera dagar.
Olika viner.
Efter de speciella egenskaperna hos viner indelas de i
följande grupper:
Starka viner. Hit höra: Portvin, Madeira, Sherry, Teneriffa,
Lissabon m. fi.;
Söta viner och likörviner: Muscat-Lunel, Rivesaltes,
Piccar-don, Lacrymæ Christi, Montefiascone, Frontignan, åtskilliga
ungerska viner, Cypervin, Malaga, Cap Constantia, m. fi.;
Sura viner: Rhenvin, Mosel och hvita franska viner m. fi.;
Sammandragande viner: Röda franska, Bourgogne,
Bordeaux m. fi.;
Mousserande viner, såsom Champagne, Sparkling Hoch m. fi.
Vinblandningar.
De olika vinsorterna blandas i vidsträckt skala med
hvarandra, allt efter konsumenternas smak. Sålunda blandas mörka
och ljusa viner, lätta viner blandas med viner, rika på
extraktiv-ämnen, starka och tunga viner med lätta och eldiga o. s. v,
Härigenom kan man dels åstadkomma pikanta "nyheter", dels
utjämna svagheter och fel hos en sort med en annans förtjänster.
Billiga viner äro oftast försatta med allehanda främmande
ämnen, såsom blåbärs- och hallonsaft, kryddnejlikor, violrot m. m.
Vi redogöra här (hufvudsakligen efter Ekenberg och Landin
samt en tysk källa) för de vanligaste vingrupperna:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
