Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
217
o. s. v.; till 2:a klass höra: Romaneche, Fleury, Chapelle,
Guinchey, till 3:e klass Lancie, Brouilly. m. fi. — De enklaste
bourgognevinerna, som vanligen ej exporteras, kallas Petit Bour
gogne.
Bordeauxviner.
Så kallas röda och hvita viner, som komma från Frankrikes
förnämsta vindistrikt, nämligen departementet Girond och
trakterna däromkring; de äro mycket hållbara och förbättras genom
långa transporter. De böra ha varit lagrade 5 à (3 år; ingen
sort får vara färskare än 1 l/2 <°lr • D<; ordinära röda sorterna ha
ha en egendomligt bitter ("torr") smak (vin secj, som anses
härröra från skalens garfämne.
Efter växtplatsen skiljer man mellan olika röda
Bordeauxviner, såsom Médoc, såväl fina som ordinära sorter, från lätt
sandjord vid Garonne; de Médoc-drufvor, som växa i styfvare
jordmån, ge ett vin, som kallas Terrerfortes.
Graves kallas röda och hvita sorter från trakten af
Bordeaux; den bästa är Chateau Haut-Breton, därefter Bas-Brion,
Pessac, Talence, o. s. v.
Pauls- och Cötes-viner äro vackra till färgen, men ej så goda
som Gravesvinerna; de komma från Garonnes norra strand. Från
Dordognebergen kommer Entré deux mers.
Hvita Bordeauxviner äro långt mindre allmänna. De
bästa ha en mycket fin och angenäm smak och en behaglig,
nejlikartad lukt. De äro alla mycket lätta viner. De
förnämsta komma från kommunerna Sauterne, Barsac, Preignac,
Bommes, o. s. v.
Efter kvaliteten indelar man de bättre Bordeauxvinerna i fem
olika klasser; till ledning vid inköp anföra vi här de viktigaste
af hvarje klass, ordnade efter deras godhet.
1 :a klassen; Chateau Lafitte, Ch. Mouton, Ch. Margaux,
Ch. Latour, Haut-Brion, Ch.-Yquem (hvitt), Pomerol, Canon,
Fronsac, m. fi. De flesta äro drickbara först efter 5 à 6 års
lagring.
2:a klassen: Catenac, Brane Mouton, St. Estéphe, St.
Laurent, Macau, Arzac, Labarde, Pichon-Longueville, Ch. Durfort,
Laroze, Ducru-Beaucaillou, Påpe Clement, Degorse, m. fi, samt,
de hvita Preignac, Lascombes-Barsac o. s. v.
3:e klassen: Kirvan, Lagrange, d’Issan, Giscours, Calon
Ségur, Malescot, Palmer, Becker, Langora, Ferrière, samt några
sorter Margaux och Cantenac.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
